Det slumpade sig så att jag och min bokbusskollega Eva läste Mårten Sandéns ”Det viskande barnet” nästan samtidigt. Därför tänkte vi göra något nytt och spännande, nämligen dubbelblogga! :)”Det viskande barnet” är fortsättningen på ”Den femte systern”. Linda har skrivit om ”Den femte systern” på bloggen, läs här om ni är nyfikna.
Annika: När jag läste ”Den femte systern” var helt annorlunda mot vad jag förväntat mig. Men när man väl kom underfund med vad grejen med Jannike var och hennes talanger, så blev det ganska häftigt. Både realistiskt och flippat samtidigt. Jannike är lite av en Lisbet Salander-typ och hon är ganska street smart och cynisk och väldigt, väldigt modig. Så nu i tvåan var jag mer beredd på vad som väntade och jösses, vad spännande det blev!
Vad tyckte du, Eva? Ettan i jämförelse med tvåan? Var dom lika bra?
Eva: Jag blev totalt knockad av ”Den femte systern”, något av det bästa och häftigaste jag läst på länge! Jag kan bli så fascinerad av hur en del författare kan bygga upp helt nya världar och när storyn dessutom vänder och byter riktning både en och tre gånger så är jag helt såld. Den var dessutom så hääärligt mörk och farlig… (så helt enkelt; har du inte läst den: LÄS!). Självklart hade jag ju – fast jag försökte lugna ner mig, ”andraböcker” kan ju vara lite svårt – väldigt höga förväntningar på ”Det viskande barnet”. På ett sätt blev jag lite besviken för den är inte alls så mörk och läskig som ”Den femte systern” – däremot är den späckad av ”action”, vilket ju inte är helt fel det heller! Helt enkelt mer action – mindre svärta, i jämförelse med ettan. Också jätteroligt att få följa Jannike och de andra som man lärt känna i första boken. Nu väntar man ju på trean, i ”Det viskande barnet” dök det nämligen upp lite kärlek som man blev väldigt nyfiken på att få veta mer om utvecklingen av…
Annika: Åh, slutet!!!! Så frustrerande! Det första jag gjorde när jag läst ut ”Det viskande barnet” var att ta reda på när trean ska komma. September är tydligen månaden att längta efter! Jag går och väntar på sista delen i ”Hungerspelen” också och den har inte ens kommit på engelska än. Att man aldrig lär sig: börja inte läsa en serie förrän alla delar kommit ut!
/Annika & Eva
3 kommentarer:
Ja, jag började läsa Den femte systern, men den var så annorlunda att jag inte läste färdigt. Sedan läste jag Det viskande barnet och tyckte om den. Och då läste jag färdigt Den femte systern. Nej, inte riktigt min typ av litteratur, men Mårten skriver bra. Och han tycker nog om folksagor.
Hungerspelen har jag läst nu och är helt tagen. Hoppas att andra delen är bra också.
De är ju galet bra! Och Hungerspelen-fortsättningen längtar jag nästan ihjäl mig efter. Skriv (och framför allt, översätt) snabbare, folks!
Läslängt är mysigt men frustrerande! :)
Skicka en kommentar