Vänskapen växer

Ann Brashares har kommit med en ny bok om ett nytt systerskap. Ni vet, hon som har skrivit den populära serien om Systrar i jeans, som också har blivit filmatiserad. I Vänskapen växer, den första delen av Pilträdens systrar, får vi möta kompisarna Polly, Ama och Jo. Eller kanske snarare de före detta kompisarna för den senaste tiden har de kommit ifrån varandra. Det är sista sommarlovet innan de ska börja high school. De har olika planer för sommaren och står inför olika utmaningar. Polly har funderingar på att satsa på att bli modell, och ska gå på ett modelläger. Jo ska spendera sommaren i familjens sommarhus tillsammans med sin mamma och arbeta som restaurangbiträde. Hennes föräldrar har precis kommit med beskedet att de ska separera. Ama har stora krav på sig själv och föräldrarna har också stora förväntningar på hennes. Hennes storasyster är en toppresterande student vid Princeton och Ama förväntas följa i hennes fotsteg. Hon har nu sökt till en sommarkurs för att få extra meritpoäng, men det blir inte som hon har tänkt sig. Hon har inte blivit antagen till någon av sommarkurserna som hon ville gå, utan till ett vildmarksläger. Inte alls hennes grej, men hon vill ändå inte avstå från stipendiet.Jag har läst första delen av Systrar i jeans, och blev positivt överaskad och har tänkt att jag någon gång ska läsa de tre andra delarna i serien. Ändå känner jag mig i början lite skeptisk till Vänskapen växer, att Ann Brashares bara återanvänder sitt framgångsrecept. Det refereras till vännerna från Systrar i jeans i den här boken. Vännerna har blivit smått legendariska, och ett par av karaktärena från Systrar i jeans-serien återkommer i Vänskapen växer. Men jag övervinns rätt snabbt och känner mig engagerad i Pollys, Amas och Jos öden. Frågan i boken är om deras tidigare djupa vänskap ska kunna vinna i längden och om de kommer att vara där för varandra när det klämmer. Och visst, svaret är lätt att gissa: JA! Men vad kan jag säga, jag vaknade tidigt en morgon och läste tre timmar i sträck i den här boken och längs vägen hade jag fått mig både lite gråt och lite skratt. Kommer jag att läsa nästa del när den kommer? Kan någon gissa svaret på den frågan? Att Vänskapen växer skulle vara förutsägbar och banal? Vet inte, det struntar jag högaktningsfullt i!

/Linda